Resurscentrum för traumastöd

Verksamheten inom Vårsta Kriscentrum kretsar runt trauma och krisstöd i olika former.

Verksamheten är strukturerad i:

  • Stöd och behandling utifrån upplevelser av kris och trauma. Krismottagningen
  • Utbildning, föreläsning och övning

Om resurscentrum för traumastöd

Resurscentrum för traumastöd har utvecklats ur Vårsta Kriscentrum. Verksamheten startade 1997 som ett utlokaliserat uppdrag i Svenska kyrkan nationellt.

Verksamheten på resurscentrum är bred och under 2019 kommer den att breddas än mer med några nya verksamheter. Dessa kommer att presenteras närmare under våren 2019.

Vårt kärnområde är psykisk ohälsa i dess olika former och yttringar. Våra verksamheter i början på 2019 är två. Vår traumaklinik och utbildningsverksamhet. Utbildningen handlar framför allt om vår egen kurs CCAM, Crisis Comprehension Adaptive Model. Vi genomför utbildningar för församlingar och stift, kommuner och region, Personaltjänstförbundet och Försvarsmakten, hjälporganisationer med flera. Utöver detta är vi medverkande i ett antal projekt som verkar inom samma område. Nämnas kan MILSA 2.0 där vi medverkar som sakkunniga. Läs mer om MILSA 2.0 här
https://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-forskning/Slobodan-Zdravkovic/

Samarbetspartners

Samverkan

  • Svenska Soldathemsförbundet
  • Skara stift

Nätverk

  • Röda korsets traumacenter
  • Veteranmottagningen Akademiska sjukhuset Uppsala

Referenser inom trauma och kris

Atle Dyregrov, Bessel van der Kolk, Bruce Lipton, Onno van der Hart, James Pennebaker, Chris Brewin, Babette Rotschild, Jorunn Sjöbacken, Truls Fleiner, Peter Levine, Antonio Damasio. Dan Siegel, Allan Schore, Stephen Porges, Babette Rothschild, Richard Davidsson, Thomas Elbert, Maggie Schauer, Dag Nordanger m.fl.

Uppdragsgivare

  • Kriscentrum utbildar POSOM grupper över hela landet
  • Krisledningsgrupper i företag och organisationer
  • Församlingar och stift
  • Försvarsmakten
  • Räddningstjänst personalstödjare
  • Ambulanssjukvård
  • Kuratorer sjukhus
  • Svenska kyrkan, präster och diakoner
  • Personaltjänstförbundet

Trauma och kriser

Det har skett en förändring i hur vi ser på och arbetar med kriser och trauma. Idag betonas den drabbade individens resurser och också den påverkan livssituation som personen befinner sig i ger.  Detta utgående från kunskapen att de flesta människor som upplever traumatiska händelser i livet kommer genom detta och självläker. Förutsättningarna för självläkning är att personen har tillgång till ett kvalitativt bra socialt nätverk som kan vara ett stöd, samt att det inte finns med för mycket traumatiska upplevelser sen tidigare i livet. Det kan försvåra självläkningsprocessen.

Vi vet allt mer om vad som sker i oss under stress och traumatiska situationer. Hur det påverkar och påverkas av det som sker i vår hjärna och i vår kropp och hur fantastiskt allt är sammankopplat och integrerat. Hur detta ibland hjälper oss hantera och ibland faktisk är det som ställer till det för oss. Våra inbyggda system att hantera påfrestningar är inte skapat för den värld och de liv vi lever idag. Denna kunskap har också lett till en djupare förståelse av vad som kan vara verksamma metoder för stötta och behandla.

På Resurscentrum för traumastöd försöker vi ta till oss denna utveckling och kunskap på bästa sätt. Vi jobbar med ett flertal olika metoder. Vid djupa trauman finns det sällan en metod som är lösningen till allt. Vi är noga med att våra metoder är evidensbaserade eller vilar på god emperisk grund.

Resurscentrum för traumastöd

Under 2018 utvecklade Vårsta Diakoni Resurscentrum för traumastöd och i maj startade det kliniska arbetet på Traumakliniken i samverkan med Region Västernorrland.

På kliniken jobbar vi med traumatiserade flyktingar med evidensbaserade metoder, Vår kärnmetod är NET, Narrativ Exposure Therapy. En metod som sammanställt vid Universitet och sjukhuset i Konstanz Tyskland där vi också utbildat vår personal på kliniken.

NET rekommenderas av Socialstyrelsen och är den metod vi funnit med bästa evidens. Vi har i det arbetet utbildat oss via den organisation och Universitet i Tyskland som utvecklat metoden. Vi har också kontakt med Universitet och sjukhuset i Trondheim; RVTS, Ressurssenter om vold, traumatisk stress og selvmordsforebygging, Region-Midt. St. Olavs Hospital – Universitetssykehuset i Trondheim. Samt den danska motsvarigheten i Åhus.

Ett samarbete finns med Mittuniversitet för att kvalitetssäkra det arbete vi gör.

Arbetet på Resurscentrum bedrivs inom flera områden:
Behandling, utbildning och forskning.

Behandling kommer att bedrivas mot målgruppen traumatiserade. Flyktingar, veteraner och andra med motsvarande behov. Detta kommer att ske på Vårsta Diakoni samt så småningom genom mobila team på satellitorter.

Behandlingsmetoder kommer att bestå av en bredd kompetenser för att möta individers behov: NET, EMDR KBT, Fysioterapi mm.

  • Utbildning i trauma och psykosocialt stöd riktad mot
  • Stift och församlingar
  • Organisationer och företag
  • Posomgrupper och motsvarande

De utbildningar Kriscentrum bedriver idag som CCAM kommer att fortsätta.

Läs mer om våra utbildningar

Traumakliniken på Resurscentrum för traumastöd

Traumakliniken på Resurscentrum tar emot klienter på remiss från region Västernorrland. Vi tar också emot klienter som söker på egenremiss och utomlänsklienter. Behandling genomförs inom ramen flykting från krig och våld, 16-65 års ålder och gäller för personer med diagnosen PTSD. Post Traumatisk Stress (Disorder).

För diagnosen PTSD krävs enligt DSM 5 att den sökande uppfyller krav på en symtombild utifrån nedan beskrivna kriterier:

  1. Exponering för händelse med upplevt dödshot.
  2. Påträngande symtom.
  3. Undvikande.
  4. Negativa kognitiva förändringar, negativt förändrad sinnesstämning.
  5. Förändring av reaktionsmönster.
  6. Varaktighet mer än 1 månad.
  7. Orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller annat.
  8. Symtomen kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans eller medicinskt tillstånd.

Det innebär att personer med diagnosen PTSD ofta har en annan symtombild än personer med depression eller oro och ångest; till exempel utifrån ett hotande utvisningsbeslut.

Ett enkelt skattningsinstrument för bedömning med god signifikans är PLC-5.

Diagnosen PTSD är många gånger förknippad med hög komorbiditet. D.v.s. har man PTSD är det vanligt med annan psykisk problematik, som depression.

 

Remissförfarande

Traumakliniken bekräftar mottagen remiss inom senast två veckor. Efter bedömningssamtal och behandling i remissgrupp kallas klienten för screening och ytterligare bedömning. Efter denna ges svar till remittent och klienten kallas om bedömning visar på PTSD.

En behandlingsserie vid okomplicerad PTSD omfattar 10-12 sessioner. Vid komplex PTSD kan  betydligt längre serier behövas.

Behandlingsmetodik och metoder.

Traumabehandling innebär oftast att man för att adressera problematiken, behöver använda metoder som relaterar till mer än de kognitiva minnesstrukturerna.

Det innebär ofta att man använder sig av exponerande metoder. Resurscentrum använder framför allt metoden NET, Narrative Exposure Therapy. En metod som för den nämnda målgruppen rekommenderas av Socialstyrelsen. Vid centrat kan även EMDR erbjudas och utöver detta finns på kompetenser för psykoterapi, stabiliseringstekniker, fysioterapi, minnesrekonsilidering m.m.

Att arbeta med traumatiserade personer innebär att arbeta flexibelt inom strukturerade ramar med evidensbaserade metoder som vänder sig till de kognitiva, fysiologiska och neurologiska system som är påverkade av traumat.

 

För kontakt med Resurscentrum kontakta

Vårsta Diakoni vx. 0611-12711

Samordnare Traumakliniken Inger Frykman inger.frykman@varsta.se 072-714 15 30

Verksamhetschef Resurscentrum Per Mossegård per.mossegard@varsta.se 070-334 44 51